Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Titta - Tratt - Vicker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
område. Men tydligtvis bör Jessens etymologi preciseras så,
att det nordiska verbet med t kanske är lånat av en redan i
lågtyskan av vb. kîken uppkommen barnspråksform *tîten, hvarav
da. titte med förkortat i ock förlängt t efter dansk regel (jfr
ovan art. ryttare). Visserligen saknas uppgift om ett sådant
lågtyskt verb med t för k, men om detta i själva lågtyskan
icke trängt utanför barnspråkets område, kan man knappast
begära, att det skulle vara upptecknat i de vanliga lt. ordböckerna.
Det kan anmärkas, att lt. kîken ock sv. titta noga överensstämma
till sin användning, hvaremot sv. kika nu för tiden brukas
mycket mera begränsat.
Hvad angår nuv. sv. formen titta, så kunde den visserligen
vara lånad från danskan, men kan också förklaras ur det äldre
sv. tita såsom proklitiskt näst före partikel med huvudaccent i
sådana uttryck som titta fram, t. hit, t. in, t. upp, t. ut o. s. v.
Tratt (så redan l1538 i Variar.) måste på något sätt
härledas från lt. trachter, motsv. mht. trakter, fht. trahtâri, hvilket
ord med varianterna (norska trett, tregt) mlt. o. ndl. trechter,
mht. trehter o. trihter härstammar från senlat. trajectorium (hvars
mlat. biform tractarius väl snarast är blott en latiniserad
forntysk form). Huru den underliga svenska formen uppstått, är
oklart. Dock må med tvekan framställas ett par gissningar.
Bortfallet av -er (jfr ä. nsv. biformen tratter), som på grund av
da. tragt kan förmodas hava från början egt rum i danskan,
skulle möjligen kunna förklaras så, att fda. tragter använt i
plural betydelse fattats som bildat med det plurala -er ock därföre
fått en ny sing. tragt. Rörande sv. tratt(er) i st. f. trakter
kunde man möjligen tänka på analogiskt tt för kt (da. gt), resp.
för mlt. cht, efter sådana fall som fsv. drœt vid sidan av y. fsv.
drœkt (med kt från mlt. dracht) eller som fsv. dotter gent emot
mlt. dochter m. fl. dyl. ord. Skulle man tillika kanske få antaga
dissimilatoriskt avlägsnande av k i någon sammansatt form
såsom t. ex. ett fsv. *bliktrakter blecktratt?
Vicker, väsentligen belyst redan av Kock i Sv. Akcent I
s. 84, kan förtjäna något ytterligare beröras med hänsyn till en
ock annan detalj. Att vicker egentl. varit pluralform, bestyrkes
av den äldre sv. sing. wick, t. ex. i Variar. 1538 ock ännu hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
