Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avledningsändelser hos adjektiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i8
FREDR. TAMM
redlig, men på 1700-t. ock även enligt Weste 1807 endast om
pänningar eller därmed likvärdig egendom, t. ex. i redbart mynt
»klingande mynt», redbar egendom, redbarheter el. neutr.
redbart ss. subst. om egendom bestående i kontanter eller annat
(t. ex. guld o. silver) som lätt kan förvandlas i kontanter.
Ordets efterled är (se Rydqvist VI 371) det tyska bar (baar) i
bet. »kontant», hvilket i svenskan ingått i en tavtologisk
sammansättning (likartad med nog-grann av noga o. det liktydiga grann)
med det synonyma adj. reda i reda pänningar, fsv. repa (jämte
repd), lånord av mit. rêde, egentl. »beredd, tillreds», även
»betald, kontant» (t. ex. i mit. rêde ge/t). Det tyska bar är samma
adj. som eljest betyder »bar, blottad», motsv. sv. bar; bet.
»kontant» är kanske förmedlad av en bet. »öppen, synbar, liggande
framme» el. dyl.
Anm. En annan huvudsakligen i neutr. ss. adverb
brukad bildning med 2. bar, dock i ursprungligare bet., såsom i
blott ock bar (t), är:
Enbar(t), ett ganska nytt ord (att döma av dess saknad
hos A. F. Dalin ock t. o. m. hos Sundén): en sammansättning
som närmar sig till karaktär av avledning, därigenom att
efter-leden såsom nära synonym med förleden har föga självständig
betydelse.
d i av subst. med attribut avledda adj. med bet. »försedd
med».
i. Etym. o. hist. Av fsv. -j5- (motsv. isl. -à-) eller -d-,
ändelse i partic. pret. till verb av nuvarande 2:a svaga konjug.,
i likhet med den från i:a konjugationens verb utgångna
ändeisen -ap-, nsv. -ad, tidigt brukad även till att avleda adjektiv
direkt av substantiv. Denna ändelse var på grund av sin
ur-nordiska form -iàa- i fornsvenskan förenad med i- omljud, så ofta
grundordet hade lång stamstavelse, slutande på konsonant. Härav
följer, att frånvaro av i- omljud hos ett nutida hithörande adj.
röjer nyare daning, resp. omdaning.
2. Nu v. användning. Ändeisen förekommer i nutida
svenskan:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
