Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avledningsändelser hos adjektiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM AVLEDNINGSÄNDELSER
19
a) I några gamla bildningar (med z-omljud).
Endast i ett fall är formen på -d ensam rådande, nämligen
i adj. avledda av subst. öga (där adjektivets vokal med omljud
sammanfallit med grundordets vokal utan omljud), såsom: Blå-,
brun-, en-, glos-, hål-, katt-, klar-, plir-, röd-, skel-, skum-, stor-,
sur-, tår-, ut-ögd m. fl.
Andra hithörande adj. hava (kanske vanligare) sidoformer
på -/ (se nedan), såsom: Bar-, darr-, hård-, släpp-, tom-,
vänster-händ o. s. v.; hög-, låg-, sid-länd; hög- o. lågmäld; ömtänd.
b) I en yngre bildning utan i- omljud, nämligen:
Högljudd (så hos Weste 1807, men högljudad i ordböcker
från 1700-t), troligen närmast utgånget från högljutt ss. adverb,
detta åter troligen egentl. bildat efter överljutt, y. fsv. overlyut,
ombildat av y. fsv. över lut, lånord av mit. overliä, till mit. adj.
lut, lud- av fsax. hlud, motsv. nht. laut.
Nybildning med -d förekommer väl endast så, att ett
förut i sammansatt form befintligt adj. kan användas ss. efterled
i ny sammansättning. Sålunda finner man i språk vetenskaplig
literatur adj. omljudd (jämte det ss. starkt partic. till vb. ljuda
bildade omljuden hos några förf.) ss. översättning av t.
umge-laulet med anslutning till sv. högljudd.
da med växelform de (brukad om personer av mankön); av
fsv. -de (i nom. sing. m.), resp. da, väl etymologiskt samma
som ordinaltalsändelsen t. ex. i fsv. fiœrfte ock (med ett ;/ som
ursprungl. hört till kardinaltalen) fsv. siunde, niunde, tiunde samt
i got. ?tiunda, taihunda o. s. v., en germansk med w-suffix
utvidgad form till det indoeur. suffixet -to-, som fins t. ex. i lat.
quartus, quintus, sextus, i gr. öéxatos, litau. deszimtas o. fslav.
desqtu »tionde» m. fl. ordinaltal.
Andeisen förekommer i nutida svenskan, frånsett
ordinal-talen, i:
Enda (m. ende), avledn. till räkneordet en, av fsv. ende
m., enda.
dan i några adj. bildade av adverb, de flästa av
pronomi-nalstammar; i dialekter även såsom självständigt ord med två
uttalsformer dann o. dan, ofta i mera speciella betydelser, så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
