Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avledningsändelser hos adjektiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM AVLEDNINGSÄNDELSER 2J
»bringande med sig, åstadkommande»; c) i bet. »liknande till
karaktär eller sätt» (jfr -aktig)\ d) undantagsvis i bet.
»åstadkommen medelst» (i egenhändig).
2) I utvidgade former till kortare adj. utan egentlig
förändring i betydelse (detta tycks vara särskildt vanligt i It.).
3) I till presensstammar av verb bildade adj., som oftast
hava aktiv, mera sällan (såsom t. ex. mång-, tvetydig, t. viel-,
zweideutig) passiv betydelse. Dessa sistnämda deverbativa adj.
i nyare språken äro väl icke att ställa i samband med de gamla
primära adjektiven (se ovan), utan torde hava uppstått efter
mönstret av adj., avledda av sådana verbalsubstantiv som till
formen sammanträffade med presensstammarna av samhöriga verb.
Hvad beträffar det av nutida sv. -ig ersatta fsv. -oter, -uter.
isl. -ottr, motsv. ags. -eht(e), fht. -oht(i), nht. -icht med bet.
»försedd med», så är etymön av detta speciellt germanska suffix okänt
(jfr Kluge: Nomin. Stammb. § 218).
Anm. 1. I enstaka fall hör slutformen ig till gammal
sammansättningsled, såsom i fattig (nu utan grundord) av kv.fa-teker.
Anm. 2. En del adj., som nu te sig som avledda på -ig,
äro historiskt taget bildade med -lig, t. ex. skälig ock oskälig
(i oskäligt djur), otadlig (även t. untadelig, men äldre t. -el(l)ich),
otalig (mit. untalfejlik), åtskillig (fsv. atskili-, atskil-liker). Två
bildningar hava sammanfallit i ängslig, både = fsv. œngxlogher
ock = fsv. œngiz-, œngxliker. Oklart är ödslig, möjligen = ett
fsv. *0pis-liker, möjligen att ställa till stammen i vb. ödsla.
Anm. 3. Adj. på -ig med z-omljud, hvilkas grundord hava
icke-omljudd vokal, måste på grund av ovan antydda
förhållanden vara främmande, nämligen lånord från tyska (oftast It.), t. ex.
(frånsett sådana som till bet. alldeles skilt sig från sina
etymo-logiska grundord, ss. (be-)ständig till stånd, undersätsig tillsats):
andäktig, obändig, fyllig, av- o. bofällig, händig o. egenhändig,
frosiländig o. oländig, lödig (till lod i äldre bet.), mäktig, präktig,
väldig.
2. Nuv. användning.
Inledningsvis må anmärkas, att en stor mängd nutida adj.
på -ig (dels gamla inhemska el. i nyare tid upptagna från dial.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
