Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avledningsändelser hos adjektiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
FREDR. TAMM
got. -sams i lustusatns »efterlängtad», fsax. fht. -sam o. s. v.
med samma bet.
B. Lånat av tyskt (It. el. ht.) -sam, som är samma
ändelse, dock ersättande en annan slutform av obekant etymon i
ett adj., nämligen:
Sällsam (selsam i Lex. Lina), med da. selsom lånat av mit.
seltsam (-zam), motsv. yngre mht. seltzåm, nht. seltsam, ndl.
zeldzaam; biform till mit. selsen (seltzen), selsem, mht. seltsœne,
seltzàn, -sœme, fht. setisåni, samt meng. seldsêne (jfr ock isl.
sialdsénn, kanske ursprungl. hithörande?).
Frånsett detta egendomliga fall, är vår ändelse identisk med
det ss. självständigt adj. brukade isl. samr »lika, samma»,
hvar-till svagt böjd form fins i sv. samme, samma {densamme o. s. v.),
fsv. isl. samt, got. sama, ock hvilket, med grundf. urgerm. *sama-,
motsvarar gr. ofiog »lika, samma» (ock möjligen sanskr.
sama-»lika», som dock kan vara avljudsform) med indoeur. grundf.
*somo-. Från denna ordstam utgå också prefixet sam- i
nordiska språk samt adv. samman, fsv. isl. saman, got. samana
o. s. v.
Roten, indoeur. sem : som (m. fl. former, se t. ex. Noreen i
Arkiv VI 366 f.) torde i allmänhet hava avseende på »enhet»,
som kan fattas från två huvudsynpunkter, som bli ungefar
motsatta hvarandra: a) samvaro (i rum eller tid), samhörighet,
likhet, b) tillvaro för sig själv, enslighet, avskildhet (jfr t. ex. fslav.
samu med bet. »själv» ock »ensam, en»). Möjligen återspeglas
den senare huvudbet. i ensam (som dock även kan hänföras till
den förra bet., jfr enslig). Annars återgår -sam till den förra
huvudbetydelsen.
Såsom ändelse fogades det germ. adjektivet ursprungl. till
nomina ock bland subst. väl egentl. till sådana med abstrakt
betyd. Först genom analogi efter med verb associerbara ock
associerade denominativa adj., ss. t. ex. fht. heilesam, irrisam,
nuzzisam m. fl. (se Osthoff: Das Verbum in der
nominalcompo-sition s. 117 f.), kom det att fogas även till verbstammar.
Den allmänna betydelsen av ändeisen i de nyare
språken är ungefär »förenad med» eller oftare »fallen för».
Rörande avledn. från verb märkes, att betydelsen sällan är passiv
(så i t. bildsam »lätt att bilda», biegsam »böjlig»), utan vanligen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
