Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avledningsändelser hos adjektiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM AVLEDNINGSÄNDELSER
49
hvilka antingen stelnat i nom. sing. mask. på -e (-i) eller ock
fatt analogiskt tillägg av -e (-i), härstammande från
perfektparticipen (se Hellquist i Arkiv VII 157 f.).
2. Nuv. användning.
Av de oböjliga formerna på -se brukas endast gängse ss.
attributivt adj., de övriga förekomma endast ss. predikativa adj.
eller ss. adverb.
Adjektiv på -se eller -sen finnas i nuv. svenskan (förutom
gramse, som numera icke ter sig som avledning, sedan
grundordet dött ut) av följande slag:
a) Adj. på -sen, delvis med arkaist. sidoformer på -se, till
abstrakta subst.: Harmsen, skamsen, sorgsen, tvehågsen.
b) Adj. på -se (ett av dem även på -sen) till adjektiv:
Ense, utvidgad form för fsv. ens.
Varse (till var, arkaist., jfr varsam).
Vilse (till vill, jfr hus- o. veck-vilt) med nyare biform vilsen
(som saknas t. ex. hos Weste 1807 o. hos Lindfors 1824).
c) Ett adj. på -sen till verb: Efterhängsen.
d) Adj. hänförliga till nomen eller till verb.
a) Adj. hörande till rötter, som ingå i abstrakta subst. ock
i verb:
Gängse (till gång, resp. vb. gå o. det äldre gänga), fsv.
gœngse (jfr da. gœngs, vanligare i sing. än gœngse, som brukas
som plur.).
Av-, under- o. över-lägsen (till läge, resp. vb. ligga), de
båda senare ombildade av tyska adj. med form av partic. på
-legen, den torra (med ;/ väl från tyskan) ersättande ä. nsv.
af-lägse, väl ursprungl. av en genit. (fsv. qflœgs).
Tilltagsen (jfr taga sig till o. tilltag).
$) Ett adj. på -sen hänförligt till adj. eller till verb:
Ledsen (jfr dels led i vara led (vid, på) ock i ledsam, dels vb.
le-das, less).
Nybildning med -sen är ovanlig, men icke alldeles utan
exempel, ss. ihågkomse?i (om icke möjligen relativt gammalt
dialektord?), påträngsen (jfr dels efterhängsen, dels i dial. påflugseh,
* påflugen»).
K. Hum. Vet. Sam/, i Upsala. VI. 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
