Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avledningsändelser hos adjektiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
FREDR. TAMM
Brydsam: jämte bryderi (ä. It. briiderte) till ä. nsv. bry da
v., äldre form för bry (It. bruden, yngre briien).
Sällsam: jfr sällan, säll-spord, -synl (om -sam i detta ord
se ovan).
Nybildning med -sam förekommer sparsamt, knappast
annat än efter särskilda mönsterord med närliggande betydelse,
t. ex.: skrodersam o. skrävelsam (jfr skrytsam), slitsam = som
sliter kläder (jfr aktsam i motsatt bet.), stoj sam (jfr bråk- o.
btillersam), trugsam (jfr inställsam ?); våndesam känsla (se
Beckman: Språkpsykol. o. modersmålsunderv. sid. 136; jfr pin- o.
plågsam).
se i oböjliga o. sen i böjliga adj.
1. Etym. o. hist. Formen -sen är en yngre variant,
framkallad av behovet av böjlig form, uppkommen (som det
tyckes, först i äldre nsv. tid) efter mönstret av participial-adj.
på -en. Annars motsvarar ändeisen fsv. -se, -si, isl. -si (-se),
ock är troligen av flerfaldigt ursprung.
A. Några fornnord. adj. med denna ändelse äro troligen
(se Noreen i Indog. Forsch. IV s. 324 f.) gamla aktiva
perfektparticip med samma suffix som ingår i got. bèrusjos »föräldrar»,
perfekt-partic. till got. bairan i bet. »föda». Hit höra bl. a. isl.
heitsi »som har lovat» (efter hvilket senare bildats iátsi i s.
bet. till vb. iátta) ock fsv. dugse, dogse »dugande».
B. De nästa hithörande adj. bero dock väl ursprungl. på
gen. sing. på -s av subst. el. adj., med användning som adj.
eller adverb, till hvilken form senare analogiskt fogats ett -e, -i,
hvilket väl fans ss. ursprungligt hos perfekt-participen, där det
motsvarade urgerm. -zVz-suffix. Anledning till sammanblandning
mellan genitiver på -s ock perfekt-partic. kan hava givits
av-särskilda fall, där till samma verbalrot funnos både perfekt-partic.
på -se, -si ock genitiver på -s med nära sammanträffande form
ock betydelse. Ett sådant fall är kanske fsv. gœngse, som
kunde bero dels på perfekt-partic. till vb. gänga, dels på genit.
till fsv. adj. gœnger, isl. gengr, t. gäng (und gäbej.
C. Möjligtvis få enskilda hithörande adj. härledas från
gamla nominala s-stammar, som utvidgats till //-stamsformer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
