Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avledningsändelser hos adjektiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
FREDR. TAMM
a) Till de kortaste formerna av uttryck för nationer eller
geografiskt enhetliga folk.
Hit höra (frånsett ett med grundstammen sammanfallande
adj., tysk) t. ex.: Dansk, finsk, jutsk, lapsk, norsk (jfr norr-man),
rysk, skotsk, skånsk, spansk; hälsings k; bajersk, pommersk,
ungersk; germansk (nyare form för germanisk; jämte romansk i
tryck använd först av M. B. Richert i Bidr. t. läran om de
konsonant, ljudl., Upps. 1863?); wallonsk.
Säregna former äro: Fransk (o. tursk), där k, som fins i
grundstamslutet, saknas, svensk med ;/, som grundstammen nu
saknar, samt engelsk med /, som i England fallit bort före /.
b) Närmast till substantiviska folknamn på -e: Väst- o.
östgötsk, samt romersk (med -er för grundordets -are).
c) Till substantiviska mankönsformer av folknamn med
latinsk - el. romansk avledd stam, t. ex. på -an, -e?i, -in m. fl.
än-delser, ibland med utvidgning på sv. -are efter t. -er.
Hithörande adj. kunna också fattas som avledda med
utvidgade ändelseformer, -ansk o. s. v., till de kortare lands- el.
stadsnamnen, till hvilka de i allmänhet gärna hänföra sig direkt
i avs. på betydelsen. T. ex.: Afrikansk, amerikansk, birmansk,
korsikansk, peruansk, pompejansk, spartansk, tibetansk; chilensk,
italiensk; alexandrinsk, byzanti?isk, florentinsk; ensamstående
form: provencalsk.
d) Till ett namn på språk, bildat av forntida folknamn:
Latinsk.
e) Till subst. som beteckna länder, vare sig ss. namn på
vissa länder eller ss. uttryck för relativa eller något svävande
territoriella begrepp, såsom:
Åtskilliga adj. med slutformen -ländsk till subst. på -land,
t. ex.: Gott-, jämt-, norr-, små-, Söderman- el. sörm-, upp-, värm-,
ny-, is-ländsk m. fl. av nordiska namn, holländsk, irländsk,
nederländsk, nyzeelä7idsk m. fl. av utländska namn, vidare syd-,
väster-, öster-länds k, resp. väst-, öst-länds k (i fråga om Norge),
$a.vc\t foster-, in-, ut-ländsk.
Till andra slags landsnamn (där det ibland är svårt att
skilja från gruppen a ovan); t. ex.: Blekingsk, bohuslänsk, dalsk
(till Dalarna, jfr dalsländsk i annan bet.), härjedalsk; brabantsk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
