Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Ändelser som bevisligen hava varit självständiga ord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
b) Till abstrakta subst: Hor-, ålderdom (efter mlt. hôr-,
olderdôm).
c) Till adj.: Egendom (mlt. êgen-, eigendôm), fattig-, heden-,
kristen-, sjuk-, ung-, visdom.
d) Till verb (historiskt till nomina):
Läkedom: ursprungl. till fsv. lœkir, lœke m. läkare; jfr isl.
lǽki- ock lœkni(s)-dómr.
Spådom: ursprungl. till ett subst., motsv. isl. spá f., eller
till adj. fsv. spa(r), motsv. isl. spár.
Lärdom: trol. urspr. en sammans. med adj. lärd; jfr isl.
lǽrdómr, även i bet. andligt stånd, de andlige (lǽrðir menn)
jämte isl. lǽri-dómr, bildat ss. lǽrifaðir lärare, lǽrisveinn
lärjunge o. s. v. (se Falk i Arkiv IV 366).
Kännedom, fsv. kœnnedomber, fno. kenni-dómr, väl yngre
bildning efter andra sammans. med fsv. kœnne-, fno. kenni- (jfr
Falk: anf. st)?
e) Särskilt anmärkningsvärda bildningar:
Judendom med n i slutet av förra leden: efter kristen- ock
hedendom eller från tyskan.
Helgedom: av fsv. hœlghedomber med adjektivet i förra
leden böjt i svaga formen.
Svordom, nu icke direkt hänförande sig till något i språket
brukligt grundord, ursprungl. bildat med ett gammalt subst.,
identiskt med senare leden i nht. eid-schwur.
Till nybildning är -dom icke användbart, åtm. icke i
riksspråket. Det i vulgärt språk icke ovanliga ynkedom ynkligt
tillstånd är väl lånord från dial. (jfr Rietz 835), bildat till det
från fsv. ømka, ynka f. härstammande ynke- i adj. ynkelig, äldre
form för ynklig.
Anm. 1. Ett etymologiskt icke hithörande ord är (i)
löndom, dat. pl. till fsv. lønd f. hemlighet (i avs. på det slutna o
jfr fordom).
Anm. 2. På gränsen mellan sammansättningsled ock
avledningsändelse står -döme (n.), en avledd, egentl. kollektiv biform
till -dom, av fsv. døme, motsv. isl. dǿmi (urgerm. *dômia-), dels
med konkret bet. i innandöme, dels med bet. myndighet,
värdighet el. underlydande område i ord, bildade av personliga subst.
betecknande något slags styresman (där -döme kan likställas med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
