Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Ändelser som bevisligen hava varit självständiga ord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-skap i grevskap), ss. biskops-, härra-, härtig-, hövdinge-, konunga-.
käjsar-, prästa-, påvedöme, samt med n i förra leden efter tyskan
i furstendöme, hvilka bildningar motsvaras av tyska bildningar
med själva grundordet till -döme, nämligen mlt. -dom, nht. -thum.
el i spisel: se 1. el i III gruppen.
het.
1. Etym. o. hist. Av fsv. -het f., lånat i förra hälften av
1400-t, om icke tidigare, av mlt. -heit, -heid-, använt i abstrakta
subst., motsv. fht. nht. -heit i dylika abstrakta, ags. -hâd, eng.
-hood i child-, man-, maiden-, falsehood. I västgerm. fornspråken
även självständigt ord med bet. person, kön, stånd, beskaffenhet,
väsen (med bet. person även i mht. eben-heit kamrat), är ordet
samma som got. haidus m. sätt ock det till bet. fjärmare isl.
heiðr m. (gen. heiðar) ära, heder, samt med mera ursprunglig
bet. sanskr. ketu- m. klarhet, ljus, stråle, fackla m. m. Jfr det
r-avledda adj. ags. hâdor, fsax. hêdar, fht. heitar o. s. v. klar
(om molnfri himmel), hvartill subst. isl. heiðr (gen. -rs) ära,
anseende = sv. heder. Egentliga bet. av västgerm. o. got. *haiðu-
är väl »klart framträdande företeelse, uppenbarelse, fenomen» (t.
»erscheinung»); härav »gestalt, bild, utseende», slutligen
»beskaffenhet, väsen».
2. Nuv. användning. Medan i tyskan -heit ännu, dock
sparsamt, förekommer fogat till subst., t. ex. nht. kindheit,
mannheit, kan i svenskan -het nu endast fogas till adjektiv, men detta
i mycket vidsträckt mått, så att denna ändelse är vårt
användbaraste medel till att bilda abstrakta subst. av adjektiv.
Exempel äro därföre överflödiga. Här må endast påpekas
några särskilda bildningar på -het.
a) Överhet, skenbart till sv. adv. (prepos.) över, men egentl.
av lt. overheit (biform till mlt. overicheit) till adj. overe övre.
b) Ord på -enhet, avledda av sv. ord med andra ändelser
än -en, efter tyskan; dels lånade i formen på -en-, ss. beskaffen-,
beläsenhet av gamla pc. pret., allveten-, medvetenhet av pc. pres.
på -end med förlorat d; dels omskapade lånord, ss. befogen-,
behjärten-, beleven-, godhjärten-, hårdhjärten-, hårdnackenhet,
bildade i tyskan till svaga partic. eller till adj. på -ig; dels
efterbildade ord, ss. ömhjärten-, kräsmagen-, nedlåten-, undfallen-,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
