Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ändelser med huvudaccenten på sista stavelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i samband med ndl. schooierij); fåneri (till fåne, resp. vb. fåna,
jfr tokeri).
ess av fra. -esse i abstrakta till adj. (lat. -ĭtia); bland
annat i:
Finess till adj. fin, av fra. finesse.
ett, deminutivändelse av fra. -et, -ette el. ital. -etto, -etta i
lånord, bland hvilka höra till i svenskan brukliga grundord:
Balett ock sjalett från franskan, stövlett (nht. stiefelette, ital.
stivaletto) ock det till adj. brun hörande brunett (nht. brünett,
fra. brunet, -ette).
i av mlt. -îe f., motsv. ndl. -ij, nht. -ei; detta av ffra. -ie,
motsv. mlat. ital. -ía: samma ändelse som utgör sista
beståndsdelen av -eri (se ovan). Den finnes i svenskan i några
landsnamn med best. artikel, ss. Lombardiet, Turkiet m. fl., samt i
några appellativa, bildade av tysk stam: kofferdi o. maskopi från
lt., staffli från ht. ock det till en även i svenskan förekommande
stam hörande (krono-, skatte-)värdi av mlt. werdîe värde.
ilj, fransk deminutivändelse (av lat. -icula); bland annat i:
Flottilj till flotta, av fra. flottille.
in, härstammande från romanska substantiverade former av
lat. ändelsen -inus i adj., ital. -ino o. s. v.; i svenskan i namn på
kemiska ämnen, t. ex. kaffein (el. koffein), tein o. dyl., även i
nybildningar av svensk stam, t. ex. ytterbin(-jord) med
förkortningsformerna terbin o. erbin(-jord) till ortnamnet Ytterby.
ism av grek.-lat. -ismus (resp. motsv. romanska former), gr.
-ισμός, ursprungl. i abstrakta till gr. verb på -ίζω; i svenskan
brukat dels i lånord, avledda till främmande grundord, hvaribland
märkas beteckningar för främmande språkegenhet, bildade till
folknamn i latinsk form, ss. germanism, danism, hvilka kunna
nybildas i snart sagt obegränsat mått efter behov, dels i ord på
-(i)anism, abstrakta till de personliga orden på -an, -ian (se ovan),
t. ex. schartauanism. boströmianism.
ist av fra. -iste, senlat. o. ital. -ista, härstammande från gr.
-ιστής i nomina agentis till verb på -ίζω, under medeltiden även
(efter avledn. till denominativt verb, ss. senlat. evangelista till
εὖαγγελίζω) brukat till avledn. från subst. (även personnamn, t. ex.
ital. dantista) för att beteckna person som sysselsätter sig med,
hängiver sig åt något, anhängare till någon; härav i svenskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
