Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ändelser med huvudaccenten på sista stavelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
präja, lånord väl närmast från lt. = ffra. preier, eng. prey av
lat. prœdari).
c) Betecknande lokalitet, numera utan avseende på
värksamhet: Skafferi (jfr skaffare).
d) Kollektivt: Rytteri (jfr fra. cavalerie).
B. Till andra grundord än personliga på -are (eller -erska):
a) Till personliga subst, t. ex.
Lånord: α) Av lt. på -erîe, resp. ht. på -erei: Azguderi,
skolfuxeri (jfr pedanteri), slaveri, svineri (från lt., jfr ital.
porcheria), tjuveri. β) Med -eri för lt. -îe (ht. -ei) utan -er: Fögderi
(mlt. vogedîe), prosteri (mlt. provestîe), ränteri (nht. rentei).
Efterbildade: tokeri, tyskeri ock kanske bönhaseri.
b) Till sakliga subst.: Länderier (från lt.), säteri (jfr
sätesgård).
c) Till personliga subst. eller till därav avledda verb.
Lånord: Häxeri, spökeri. Efterbildat: trolleri.
d) Till verb: Raseri, rätthaveri, signeri, alla lånade.
C. Bildade på abnormt sätt från nuv. svenskans synpunkt.
Bedrägeri (till bedragare), lånord från lt., till lt. bedrêger.
Bryderi, liksom adj. brydsam bildat till den äldre biformen
bryda till vb. bry.
Fromleri efter nht. frömmelei.
Till nybildning i nuv. svenskan brukas -eri:
1) I ord betecknande yrke, lokal därför el. inrättning för
produktion.
a) Till mask. på -are eller till verb (där teoretiskt kan
förutsättas deverbativt mask. på -are). Emellertid är icke lätt att
alltid veta, i hvad mån ett svenskt ord egentl, är översatt från
tyskan. Exempel: Repslageri (saknas hos Weste 1807), skrädderi
(-rörelse o. s. v.), snickeri (saknas hos Dalin 1853), åkeri;
(sill-)salteri, trankokeri.
b) Undantagsvis till andra subst., hvarvid väl alltid får
antagas ett speciellt ord på -eri med närliggande betydelse som
mönster. Ett exempel: Hönseri, bildat efter fasaneri (fra.,
faisanderie).
2) I ord betecknande en mera abstrakt värksamhet, mäst
till mask. på -are, sällan till andra grundord, t. ex. lycksökeri,
läseri, översitteri, väl även skojeri (troligen icke direkt att ställa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
