Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Andra ändelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 FREDR. TAMM
3) Sakliga, som äro till grundbet. abstrakta av samma art
som de feminina subst. på -ing, -ning (se 2. ing), t. ex. isl.
vel-lingr välling, samt med ;/ framföre -ingr isl. buningr boning,
gerningr gärning.
I nordiska språken finnes en med germ. -ian- utvidgad form
fsv. -inge, isl. -ingi, ofta icke förenad med /-omljud (kanske i
följd av stark accent på ändelsen? Jfr Wadstein: Fornnorska
Homilieb. ljudl. s. 146), t. ex. isl. fno. armingi, aumingi,
ban-dingi, jafningi, kunningi, mord ingi. I nuv. svenskan har denna
form såväl som de andra varianterna fatt vika för formen -ing,
med enstaka undantag, arvinge o. konung samt det ursprungl.
kanske icke hithörande honung (jämte -ing); sålunda har -ing
ersatt -inge i hövding, hedning ock -ung i åtting, fjärding, treding
o. dyl. delbeteckningar, samt blivit rådande i det förr pä bägge
sätten bildade skåning (fsv. plur. skärningar o. -ingiar).
Anm. Frånvaro av /-omljud före -ing i nsv. ord röjer, att
antingen ändelsen ändrat form eller ock själva ordet uppstått i
nyare tid eller ersatt äldre form med omljud, ss. fallet synes vara
med fy rf oting, väl efter fyrfota för äldre form, motsv. isl. fer-
fètingr, eller härjedaling (kanske för ett äldre -dö/ing}).
2. Nuv. användning. Bland subst. med (1) ing i nuv.
svenskan må först omnämnas några, där denna slutform synes
höra till efterled i gammal sammansättning. Förutom tinning,
som saknar grundord i nuv. svenskan, men väl är en variant till
isl. punnvangi, -vengi, höra hit:
Köping, fsv. kepunger, isl. kaupangr, väl en sammans. av
isl. vangr fält, plats, nsv. dial. vàng.
Fästing en insekt, flått, troligen ursprungl. ett sammansatt
*fä-sting n., som genom förkortning av ä ock association med
vb. fästa (kanske närmast i plur. med ändring av kollektiv bet.
till individuell) sällat sig till de avledda maskulina subst. på -ing.
Småtting, nu med plur. -ingår; troligen förr ett neutr. plur.
av ting, sammansatt med små- (hvars å förkortats framför
förlängt ’/), således med grundbet. »små tingestar», använt om barn;
sedan med ändring av kollektiv bet. till individuell, hvarmed följde
antagande av maskulint genus.
Annars finnes -ing i nuv. svenskan i följande slags ord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
