Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Andra ändelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM AVLEDNINGSÄNDELSER 55
åyrdingr transportfartyg, fsv. almœnninger; isl. sex-ériiigr
sex-årat fartyg, priàjungr treding, tvieyringr ring av två öres vikt
•el. värde; sv. skilling, pänning (forngermanska ord).
4) Deminutiver, mast med föregående / (se nedan -Ung),
dock även utan detta, t. ex. fågelnamn som sv. tätting (jfr isl.
Htlingr i s. bet., si. m. sv. tita), isl. meisingr mes; isl. pumlungr
handsktumme (till pumall), nht. hornung göjemånad (som också
kallas kleiiier horn), It. bäsing blåbär (demin. till ndl. bes, bezie
bär, got. bast).
Det germ. -inga-. -u?iga-, -angå- är ett dubbelsuffix, bildat
av ett ;/-suffix (i denominativa ord) jämte ett germ. -30-, motsv.
indoeur. -qo-, hvilket senare i egenskap av sekundärsuffix tjänade
till dels att av adverb ock nomina bilda adjektiv (hvilka kunde
substantiveras), betecknande relation i allmänhet eller tillhörighet,
dels att av substantiv ock adjektiv bilda ord av samma klass,
hvilka beteckna något av samma el. liknande beskaffenhet med
det som grundordet uttrycker eller ock hava (ur likhetsbegreppet
härledd) deminutiv betydelse.
Huru den varierande vokalismen före det germanska
-nga-skall förklaras, är ovisst (jfr Brugmann: Grundr. d. vergl. Gramm.
II § 88, Anm. 3, där det förmodas, att -unga- är älsta germ.
formen). Det germ. -unga- sammanträffar formellt med senare
delen av litau. -in-inka- i mask. personliga, såsom darbininkas
arbetare (till dar bas arbete), letuwininkas litauer (till Létuwa
Litauen).
I nyare användning såsom deverbativt suffix är -inga-
knappt uppvisat ss. urgermanskt ock sällsynt i de västgerm.
språken, men i fornnordiska språken finnas en del deverbativa,
nämligen:
1) Nomina agentis, t. ex. isl. bendingr. bidingr, blendingr,
gyràingr, náringr (i skaldespråk, sällan i prosa), väl bildade
efter sådana denominativa som haft vid sin sida samhöriga
denominativa verb (jfr von Bahder: Die Verbalabstracta s. 176 f.).
2) Personliga med passiv betydelse, t. ex. isl. fno. skiptingr
bortbyting, fèdingr f-ingij = fsv. infedninger, möjligen att
förklara såsom egentl, personifierade ock till mask. förvandlade fem.
abstrakta på -ing, ss. isl. skipting ombyte o. s. v. (jfr nsv.
beväring* använt om individ)?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
