Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Andra ändelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDR. TAMM
\
3) Kanske enstaka sakliga, ss. pluring (studentord av lat.
plures pecuniœ el. dyl. efter pänning(ar)}), tuting för toddy.
2. ing (med biform ning), sidoform med gammalt feminint
genus till i. -ing.
A. I de personliga orden käring, fem. till kar(l). ock
drottning, fem. till drott (äldre drotteli).
B. Annars i abstrakta eller atm. till grundbet. abstrakta
subst.
i. Etym. o. hist. Det feminina -ing kan vara dels
inhemskt, av fsv. -ing f. (ock -ung f.? motsv. isl. -ing o. -ung f.),
dels lånat av det motsv. It. -ing, mit. -inge f. Undantagsvis
ersätter det ett fsv. -ind.
Den utvidgade formen -ning är till sin uppkomst inhemsk
av fsv. -ning (motsv. isl. -ning), men förekommer även i flertalet
lånord från tyskan såsom ersättning för It. -ing(e) eller nht. -ung.
Ändelsen i sin form utan n motsvarar urgerm, -ingo- o.
-ungo-f., förekommande i de nordiska o. västgermanska språken (i
gotiskan är denna form icke uppvisad) uti abstrakta subst., mast
deverbativa, men också (särskildt i nordiska språk) denominativa,
som väl äro ursprungligare bildningar, sådana som isl. háàung
(fsv. hadhings ordh), hqrmting, naudung till abstrakta subst. ellei
isl. diqrfung djärvhet, iausung bedrägeri, illing ondska, eining,
tvenning, prenning till adjektiv. Dylika feminina äro väl (atm
väsentligen) uppkomna ur sådana mask. på urgerm, -inga-, -unga
som betecknade personer med en viss egenskap, ett visst attri
but (dels till abstrakta subst., dels till adjektiv som grundord)
Dessa mask. förvandlades väl till feminina medelst antagande a\
suffixformen -o- (indoeur, -à-) i st. f. -a- (indoeur, -o-) ock för
ändring av betydelsen till nomina actionis (jfr om dylika före
teelser i indoeur, språk Brugmann: Grundr. d. vergl. Gramm. I
§ 158).
De deverbativa femin. orden, i alla händelser av senare
uppkomst, kunna tänkas dels bildade efter mönstret av sådane
denominativa femin. som hade denominativa. verb vid sin sidé
(jfr t. ex. isl. birting med samhörigt verb birta. båda egentl, til
adj. biartr), dels direkt uppkomna ur deverbativa maskulina
hvilka i sin ordning bildats efter mönstret av denominativa
maskulina.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
