Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Andra ändelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM AVLEDNINGSÄNDELSER
59
Den nordiska biformen -ning utgick troligen från sådana
abstrakta pa -ing som egentl, hörde till verb pa -na med passiv
betydelse, avledda av de starka verbens partia preter. Dessa
subst. kunde (sedan den passiva bet. förbleknat) betraktas som
nomina actionis på -ning till själva de starka verben, hälst om
de samhöriga verben på -na gått förlorade; så t. ex. isl. sodning
till vb. siöda, egentl, väl till sodna bli kokt, lotning, ritning,
getning till vb. Utta, rita, geta, men kanske ursprungl. av
förlorade verb *lotna. *ritna, *gelna. Därjämte funnos kanhända
till isl. verb på -ja samhöriga verb på -na ock subst. på -ning.
egentl, avledda av de nominala grundorden, ss. t. ex. isl. glad
ning av vb. glaåna till adj. glaår, men sedan hänfört till vb
gled ja ?
Formen -ning blev i isl. bruklig till avledning dels från
starka verb (med vokalism såsom i partic. preter.) dels från verb
på ja med kort rotstavelse (2:a konjug. efter Noreen), endast
undantagsvis från andra verb, ss. t. ex. játning. bygning jämte
bygging uthyrning, Utarrendering, gerning(r). Verben av 3:e
svaga konjug. (efter Noreen) bilda i regeln i fornisl. avledn. på
-ing utan n, ss. beyging, bygging byggande, freisting, fylling,
leysing, sending. däremot i fsv. ofta på -ning, t. ex. bygning,
frestning (jfr fsv. adj. frestin o. isl. Subst, freistni), fy/ning jämte
fylling (jfr got. vb. fulinan o. fsv. subst. fulnaper), lesningjämte
lesing (det förra kanske egentl, genom blandning med lösning.
avledn. till vb. losnd) o. s. v. Dessutom bildades fsv. ord på
-ning till svaga verb av i:a konjug., t. ex. biœrghning (där
verbet dock ursprungl. haft stark böjning), bakning (ursprungl. väl
till ett gammalt partic. *bakin, jfr nht. ge backen), ock -ning
infördes även i ord översatta från mit. subst. på -inge. t. ex. fsv.
for aktning jämte forakting.
I ett par denominativa subst. på -ing har denna ändelse
trätt i stället för fsv. -ind f., med variant -inde n. (även -ande n.),
med eller utan /-omljud, nämligen fsv. fœghrind fägring (fno.
fegrindi jämte fagrendi, -yndi) ock fsv. sannind sanning (isl.
sannendi, -yndi. -indi). Denna ändelse är av oklart ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
