Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Andra ändelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM AVLEDNINGSÄNDELSER 73
Blånad, fsv. blånader jämte blane m.
Prydnad, väl hithörande, ehuru icke uppvisat i fsv. (som i
stället har prydhilse o. prydhning); jfr dels ä. nsv. prydnat i
Lex. Lina, dels den arkaistiska oblika sidoformen / sin prydno.
Huruvida nybildning med (-n)ad undantagsvis kan ske i
nuvarande svenskan, synes ovisst. Kanske får det icke anses
orrjöjligt att till verb på -na, som hava avseende på färg el. dyl.,
nyskapa för tillfälligt behov ord på -nad, ss. t. ex. gulnad (hos
lövträd om hösten), grånad (i håret hos den som åldras) o. dyl.?
ne av olika uppkomst i några neutra med (egentl.)
kollektiv betydelse, nämligen:
A. Fäderne ock möderne, fsv.fœpeme, mopeme, väl
blandningsformer mellan: i) fäderne, moperne, motsv. isl. faàer?iiy
modernit urgerm. *faåamia-, *möàarnia-, bildade med germ.
-ia-(se 3. e) till germ. adjektiv ^fad ärna-, modärna-, avledda,
liksom lat. paternus, maternus, med det indoeur, tillhörighetssuffixet
-no-; 2) fsv. fœprine, meprine, bildade med germ. -ia- till germ.
adj. *faprina- (hvarav got. fadrein n. ock fadreins f.) ock
*mo-prina- med det indoeur, suffixet -ino- (jfr 2. en).
B. Linne (till lin), y. fsv. linne n., delvis (se Schagerström
i Arkiv f. Nord. Fil. I 37) uppkommet (med / fattat som bestämd
artikel) ur fsv. linnet ss. neutr. till fsv. adj. linne?i, biform till
/inin »av lin (linne)», lånat av mit. adj. linnen (med nn väl från
synkoperade kasus) ock äldre linen, hvilket sista också brukades
i neutr. ss. subst, motsv. nht. leinen n.; delvis väl också lånat
direkt från mit. linne- i sammans. ss. linne-wever, linne-want, väl
härstammande från fsax. gen. plur. linino.
ner i svenska familjenamn: biform till 1. er, utgången,
troligen under inflytelse av tyska namn, sådana som Zöllner,
Haeffner, Lindner, från namn, hvilkas grundord hade ett n i själfva
stammen eller såsom best. artikel. Sådana namn äro Dillner.
Odhner, Hedner, Lidner; jfr ortnamnen Dillne, 0densåker,
Heden jämte Heda, Hede, Liden jämte Lida, även Lidan.
när {enär, efter ;/: är) i personliga mask., avledda av
substantiv.
1. Etym. o. hist. Av fsv. -nœr, -enœr, -anœr. lånat av
mit. -nere, -encre, motsv. ndl. -enaar, mht. (-e)nœre, tht. -inäri,
-anari, en utvidgad form, som ofta hade långt ock starkt accen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
