Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Andra ändelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM AVLEDNINGSÄNDELSER JJ
germ. *hlaiwaz- grav) ock andra germ. ord med -sn- (anförda
hos Kluge: Nomin. Stammbild. § 86)?
B. Uppkommet i förbindelsen Is, såsom lånat från ht. tz,
genom högtysk ljudskrid ning av urgerm, t.
Några hithörande subst. i nuv. svenskan, hvilka kunna
hänföras till här brukliga verb såsom grundord, äro:
Sats (till sätta) av nht. sats.
Sits (till sitta) av nht. sitz.
Sprits (till sprita), med sprits bakelse, av nht. spritze f. spruta,
med sam mans. spritz-kuchen.
i. sa i subst. som beteckna kvinliga varelser,
i. Etym. o. hist.
A. Väl delvis av ett inhemskt fsv. -sa såsom femininform
till fsv. -se, motsv. isl. -si, i nom. sing. av svaga mask., som
beteckna han-djur eller äro manliga smeknamn (eller öknamn) eller
även rent deminutiva: kanske sammanhängande med forntyska
(även på lågtyskt område förekommande) kortformer på -zo till
sammansatta mansnamn, hvilkas förra led slutar på dental
konsonant, ss. fht. Fritzo, Gunzo, Luzo (till namn motsvarande de
nuv. tyska Friedrich, Giinther, Ludwig el. dyl.), där -zo synes
bero på ett med d, t sammanstötande -so.
B. Delvis troligen lånat’från It., vare sig av äldre It.
former av samma art som fornlågfrank. becchersa, paffenesse
präst-inna, mlågfrank. burgerse, kemberse, mndl. scepperse, meesterse,
moordresse, samt ags. forleges, forlegisse sköka (till mask.
forle-gere) o. s. v. (se Kluge: Nomin. Stammbild. § 46, 47) eller med
ombildning efter inhemska femin. på -sa av den vanliga mit.
formen -sche (hvarav annars blev sv. -ska, se nedan 1. ska).
Exempel på nordiska femin. på -sa finnas samlade av
Hellquist i Arkiv f. Nord. Fil. VII 155 f., däribland några få äldre
sådana som isl. rytsa mås, fsv. bryggissa bryggerska, ä. nsv.
klotsa klossa, groda, annars mast från nuvarande sv. dialekter
dels ord bildade till mask. personliga (till dessa kunna läggas
bondesa bondhustru, torpesa torparhustru; kattisa katthona i
Helsingl.; krätnmesa krämerska i Västergötl. enl. Hof), dels
bi-former, ofta med deminutiv betydelse, till kvinkönsord. De till
mask. på -are hörande femin. på -esa, -ersa, ss. rättesa, klockersa
•i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
