Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Andra ändelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
FREDR. TAMM
delvis på dat. sing. neutr. av adjektiven i adverbiella uttryck, ss.
fsv. apa pypisko på tyska, isl. á griksku, måla griksku (även
á griksku máli), måla irsku (jfr tala latinu) o. s. v.; jfr de
motsvarande tyska uttrycken med ack. neutr. av adjektiven, ss. mit.
up dudesch, nht. auf deutsch (samt de fornslaviska adverben av
adj. på -iskii, ss. slovènisky »på slavonska» o. s. v.).
Ord med mera undantagsvis förekommande saklig
betydelse av annan art hava liknande uppkomst, t. ex. polska ss.
namn på en dans, väl älst brukat i uttr. dansa polska, där ordet
torde motsvara ett lågtyskt adverb (till adj. motsv. ndl. adj.
poolsch).
Anm. Nyare femin. på -ska med personlig bet. finnas
även danade till den substantiviska mankönsformen med i. ska,
t. ex. spanjorska, midattska. I enskilda fall, då själva adjektivet
på -sk utgår från mankönsformen, kan man icke särskilja i. ska
ock 2. ska, t. ex. romerska (jämte vanligare romarinna).
2. Nuv. användning. Exempel på nuv. svenska ord
på -(i)ska utan motsvarande substantiviska mankönsord på -sk:
a) Till nordiska landskapsnamn: Blekingska, hälsingska,
fyenska, telemarkska; åtskilliga på -ländska, motsv. mask. på
-länning; närkiska, västerbottniska.
b) Till den kortaste stammen i utländska folk- eller
landsnamn: Engelska, franska, norska, polska, ryska, spanska,
ungerska; baskiska, grekiska, preussiska.
c) Till mankönsformerna av utländska folknamn (med
utelämnande av ändelsen -are, om sådan finnes): Amerikanska,
brasilianska, chilenska, italienska; kinesiska,portugisiska, malajiska.
d) Till stadsnamn: Berlinska, göteborgska, londonska,
stockholmska, wienska.
e) Till namn på manliga stadsinnevånare (med utelämnande
av -are): Florentinska, 7ieapolitanska.
f) Till svenska grundord som icke äro landskaps-eller stad5’
namn: Utländska (i personlig bet.) ock bondska (om dialekt).
Nybildning av hithörande ord på -fijska kan ske genof*1
avledning med -a från hvarje adjektiv på -fijsk som avser n^~
tionalitet (utan annan inskränkning, än att språkbeteckningar för"
utsätta tillvaro av särskilt språk).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
