Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Andra ändelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM AVLEDNINGSÄNDELSER
8l
i. Etym. o. hist. Av yngre fsv. -ska, lånat, atm. tidigt
. 1400-talet, av mit. -sche, nit. -sc/ie el. (i somliga dial.) -ske:
rmodligen nyare form för ett äldre mit. -se (hvarom se 1. sa).
nledningen till denna formförändring är kanske association med
jektiven pà -sch, hos hvilka s ock sch växlade i böjningen,
nedan slutljudande ch efter s hade gått förlorat i uttalet. Eller
:ulle i femin. på -erse (till mask. på -er) i vissa mit. dialekter
övergått till sj-ljud (jfr mit. herschen, nht. herr schen = fht.
rison, nht. arsch, kzrsche, hirsch med äldre rs) ock sedan i
idra mit. dialekter för detta sj-Xyxà substituerats det med s ock
: som skilda ljud uttalade sch, resp. sk}
2. Nuv. användning. Bruket av -ska i nuv. svenskan
1 omväxling med -inna efter vissa regler är omtalat under -inna.
Till nybildning kan -ska användas i följande slags
kvin-5nsord:
1) I sådana (på -erska) som hava avseende på yrke, mera
*rmanent värksamhet eller karakteriserande egenskap, till
permliga mankönsord på -are. .-,-/.• / i7ui/’ /<..//.¾ y*¾////., ,.-
2) Inom folkspråket, atm. i Stockholm ock flera städer, i
minina som beteckna hustru (möjligen ibland även dotter el.
änstflicka?), avledda av mannens familjenamn, alltid brukade
ed bestämda artikeln, t. ex. Holmbergskan, Lundholmskan,
Löfvens kan, Lundinskan, Ströms kan, Karlssonska?i.
2. ska med biform iska i till namn på folk(raser) eller
län-sr, städer o. s. v. hörande subst. som beteckna kvinnor eller
)råk m. m., ock bredvid hvilka finnas paralella adjektiv på
k, -tsk.
1. Etym. o. hist. De hithörande subst. äro egentl,
bilade med -a (se 1. a) till samhöriga adjektiv på -ftjsk, men
unna även betraktas som avledda av den stam som ligger till
rund för dessa adjektiv.
De personliga subst. äro (atm. väsentl.) bildade efter tyska,
h. It., subst. på -sche, som egentl, äro elliptiska
ersättningsfor-ler för adjektiv med följande mit. vrouwe, nht. frätt (i den
all-lännare bet. kvinna, ish. av högre stånd).
De ord som beteckna språk, tidigare uppvisade i nordiska
pråk, t. ex. isl. enskuna engelskan (ack.) ock / enskunm redan
Sn. Edda, bero väl delvis på ellips av ordet tunga i bet. språk,
K. Hum. Vet. Sam/, i Upsala. V. 4. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
