Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Betydelsen af orden »Scheol» och »Hades»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i flera hänseenden beträdt en annan väg, men det
svenska ordet »helvete» har dock i det allmänna
medvetandet fått en sådan betydelse, att det är fara
värdt, att det icke kan ske någon rättelse härutmnan
med mindre, än att detta ord helt och hållet utgår ur
våra bibelöfversättningar och ersättes af de ursprung-
liga orden scheol eller hades, gehenna och tartarus
med några hänvisningar till dessa ords egentliga
betydelse. Det är af en ofantlig vikt, att orden
återfå sin egentliga betydelse, om någon reda skall
åstadkommas i den nu rådande förvirringen.
Vi taga nu först under skärskådande det he-
breiska ordet »scheol», som Septuaginta öfverallt
öfversätter med det grekiska ordet »hades». Scheol
förekommer 65 gånger i det gamla testamentet. Dess
grundbetydelse är »det djupt intryckta», »det in-
böjda», däraf »djup», »schakt», »klyfta», »under-
jorden», »de dödas vistelseort», dit alla döda för-
samlas. Job säger: »Ja, jag ser att du vill föra
mig hän till döden och till den boning, dit allt lef-
vande församlas (30: 23).» Till scheol gick patri-
arken Jakob, såsom han säger: »Jag skall med sorg
fara ned i dödsriket (scheol) till min son (1 Mos.
37: 35).» Till samma rum for ock Kora och hela hans
parti (se 4 Mos. 16:33), hvaraf man förstår, att
scheol icke betecknar något »helvete», någon ort för
ändlösa kval, ty eljest skulle äfven patriarken Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
