Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Betydelsen af »Gehenna»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till det grofva brottet utan till det inre sinnelaget i
motsats till den judiska rättfärdighetsuppskattningen.
Nu torde det väl vara klart, att dessa trenne straff-
grader måste afse förhållanden antingen i det när-
varande lifvet eller i ett kommande. Ty det låter
sig ej tänkas, att Herren skulle med de tvenne första
bestraffningarna afsett jordiska straff och förlagt den
sista straffgraden till tiden efter döden, så att t. ex.,
om någon kallade sin broder för »usling», han skulle
bestraffas af det jordiska synedrium, men om någon
sade till sin broder: »dåre», han genast skulle kastas
i eldens helvete, som enligt den vedertagna uppfatt-
ningen innebär helvetiska lidanden utan slut. Mot
en sådan straffskala för i grunden enahanda brott
reser sig vår naturliga rättfärdighetskänsla. En
sådan straffskala kan därför icke heller vara gudomlig.
Den föreliggande texten tager oss ut ur all
ovisshet och visar tydligt, att Herren afser straff-
grader i kommande tidsåldrar, ehuru han begagnar
sig af de vanliga benämningarna. Ty Herren upp-
manar den skyldige att vara sin vederdeloman be-
nägen till vänskap snart, medan han ännu är med
honom på vägen (v. 25), d. v. s. medan de båda
ännu lefva. I annat fall kommer han att antvardäs
åt domaren, som öfverantvardar honom åt tjänaren,
hvilken kastar honom i fängelset, hvilket alltså, då
detta säges om den, som gjort sig skyldig till vare sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
