Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björnskytten, berättelse från Llyods tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Björnskytten.
Berättelse från Lloyds tid.
Det var en kulen novemberqväll. Vintern hade bredt sitt
hvita täcke öfver jorden. Ingen blomma doftade mera i
skogen, ingen fågel sjöng der sina sånger. Snöflingorna
dansade mot fönsterrutorna, och vinden klagade i de höga,
mörkgröna granarne, hvilka nära nog lutade sina toppar
tillsamman öfver björnskytten Jan Svenssons stuga i finnskogen.
Der inne flammade en munter brasa och lyste upp minsta
vrå i den tarfliga stugan. Barnen hade redan intagit sina
halmläger, sedan de, ännu hungrande efter den knappa aftonmåltiden,
gråtit sig till sömn. Det var fattigt i Jan Svenssons stuga,
och den skörd, som hans lilla täppa gaf, utestängde icke
barkbrödet äfven under de år, då det lilla sädesförrådet, skonadt
af frostnätterna, lyckligen bergades.
Den ärlige finnen satt vid brasan, sysslande med att
rengöra sin goda och bepröfvade lodbössa, på hvilkens kolf en
skåra ristats för hvarje björn, som Jan Svensson fält; och
skårorna voro icke få, ty Jan Svensson var en väldig skytt, och
hans lod förfelade sällan sitt mål. Finnarne i trakten, hvilka
i allmänhet voro godo skyttar, nämde derför med en viss
vördnad Jan Svenssons namn; dock hörde man en och annan af
dem frukta, att Svensson icke på vanligt sätt, genom trägen
öfning, hunnit en sådan skicklighet i skjutkonsten, utan att han
erhöll hjelp från orätt håll.
Det var dock icke kännedomen om detta ofördelaktiga
prat, som nu öfver Jan Svenssons panna lagt en prägel af allvar,
nästan sorg, hvilken den muntra brasans flammande sken icke
kunde utplåna; det var den i hans hem allt mer inträngande
nöden, som nedstämde hans lynne. I dag hade ock hans fångst
i skogen varit mycket ringa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
