Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiskaren och Näcken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fiskaren och Näcken.
Saga från Dalarne.
För många, många år sedan bodde i Nås i Dalarne en
gammal, fattig fiskare. Han egde en liten grå stuga långt
bort i skogen bland skyhöga granar och furor; der sjöngo
fåglarne i trädens toppar högt öfver hans stuga, och
ekorrarne hoppade ibland ned på taket och lekte der. Hans
förnämsta sysselsättning under somrarne var att fiska i den
närbelägna elfven, som forsade fram genom skogen, och stundom,
när han hade god tur, var hans korg vid nattens annalkande
fyld med stora gäddor och abborrar, och då var fiskaren munter
och glad.
En qväll i slutet af september återvände den gamle fiskaren
ganska sent till sin lilla stuga i skogen,. Natten bredde sina
skuggor öfver nejden. Tusende stjernor tindrade på den djupblå
natthimlen, och upp mellan furorna steg månens silfverskifva.
Vinden vandrade med tunga steg genom skogen; det prasslade
och tassade här och der i buskar och snår, och de bleka löfven
dansade ned framför fiskaren på skogsstigen, der han vandrade
fram, gnolande på en liten visa. Fåglarne sutto på sina grenar
med näbb under vingen, och de slumrade der i god ro, tills
solen åter lyste fram i skogen. Då hörde fiskaren plötsligt en
sorglig sång klinga i natten. Sången kom från strömmen, som
rann genom nejden, och fiskaren vandrade med klappande hjärta
ned till stranden för att se, hvem det var, som sjöng så
vemodsfullt.
Der ute i strömmen, der det hvitgula vattnet hoppade
öfver stenarne, så att skummet yrde högt upp, satt Näcken med
en förgyld harpa i handen och sjöng. Månen göt sitt skimmer
öfver böljorna, som hoppade kring honom, så att det såg ut
alldeles som han setat i en ström af silfver, och den förgylda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
