Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning. Spectabilis vir Nicolaus de Maclauellis secretarius et mandatarius florentinus honorandus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och utan att misslyckas alltför grovt. Det var under
denna vådliga färd, som det florentinska statsskeppet
hade ser Niccolò Machiavelli ombord och
understundom kände hans hand vid rodret.
Florens’ styrelse förblev efter 1498 i huvudsak
sådan, som den framgått ur Savonarolas styrelsereform
av år 94. Det ursprungliga parlamentet, en primitiv
folkförsamling, som sammankallades vid högtidliga
tillfällen medelst klockringning och som tjänat så
mången orosmakare till bas för äventyrliga
operationer, att dess namn blivit synonymt med folkupplopp,
ersattes av ett Consiglio Grande. Deltagandet i Stora
Rådet bestämdes efter ålders- (29 år) och
förmögenhetsstreck, som år 94 framsläppte cirka tretusen av
nittiotusen invånare, en tredjedel av dessa valbara,
»beneficati» ingingo varje halvår i Rådet för att efter sex
månader ersättas av nästa tredjedel. Consiglio grande
valde åttiomannarådet, en senat där åldersgränsen var
fyratio år och som likaledes förnyades var sjätte månad.
Vidare tillsatte Rådet ämbetsmännen, i främsta rummet
La Signoria, republikens egentliga styrelse bestående
av åtta Priori och en Gonfaloniere, »president». I Dieci
della Guerra, ett krigs- och delvis utrikesdepartement,
Gli Otto della Giustitia etc. La Signoria proponerade
lagar, som efter ett slags utskottbehandling voterades
men ej diskuterades av senat och råd. Utrikesärenden
handlades officiellt av la Signorias första sekretariat,
och det var egentligen endast chefen för detta
sekretariat, som hade rätt att kallas Republikens sekreterare
eller kansler. Under senare hälvten av
fjortonhundratalet besattes de florentinska sekreterareplatserna med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>