- Project Runeberg -  Fursten /
23

(1914) [MARC] Author: Niccolò Machiavelli Translator: Hjalmar Bergman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning. Spectabilis vir Nicolaus de Maclauellis secretarius et mandatarius florentinus honorandus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lärda och litterära män av förtjänst, och bland
innehavarna av det förnämliga kanslersämbetet möter man
män sådana som Poggio Bracciolini, Leonardo Aretino,
Bartolomeo Scala och efter 97 Polizianos lärjunge,
den för sin latinska vältalighet beryktade Marcello
Virgilio.

La Signoria hade dessutom ett andra kansli,
huvudsakligast avsett för inrikes ärenden samt vidare
tvenne »statssekreterare», som användes i olika
uppdrag, sändes omkring i hemliga ärenden inomlands
och utomlands, verkade som kommissarier och
mandatarier, uppsyningsmän och politiska agenter eller —
mera officiellt — som vad vi i våra dagar kalla chargé
d’affaires. Dessa ämbeten kunde på intet sätt mäta sig
i anseende och betydelse med förste sekreterarens.
Något som helst direkt inflytande på den inre eller
yttre styrelsen hade sekreterarna icke, men vad som
gav dem större betydelse, än vad deras ämbete i och
för sig medförde, var den omständigheten, att deras
förmän utövade makten under så korta perioder; i
Dieci della Guerra valdes för sex månader,
Gonfalonieren och la Signoria för endast två. Under sådana
omständigheter var det naturligtvis av största
betydelse, att departementens souschefer ägde nödig
kapacitet, och deras inflytande växte i samma mån,
som de blevo oumbärliga för sina förmän.

Sommaren 1498 blev en av de båda lägre
sekreterareposterna, som var förbunden med chefskapet för andra
kansliet, ledig. Den fjortonde juni satte gonfalonieren
fyra namn på förslagslistan i Senaten och den nittonde
överlämnades listan till Stora Rådet. Det namn, som
i båda församlingarna erhöll majoritet, var Niccolò di

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun May 26 15:23:34 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fursten/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free