Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Om furstendömen av blandad typ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de som förmå, vad de önska, bliva prisade och alls icke
klandrade. Felaktigt och klandervärt är endast att
till varje pris önska, vad man icke mäktar. Således,
om Frankrike av egen kraft kunnat erövra Neapel,
hade det bort ske, varom icke borde Frankrike ej ha
ställt till med en delning. Att dela Lombardiet med
venezianarna kan ursäktas, emedan man sålunda fick
fast fot i Italien, men för den andra delningen finns
ingen ursäkt. Ludvig hade alltså begått fem fel:
krossat de svaga, givit ökad makt åt en av Italiens
hava skadat honom, om han icke begått det sjätte: att
beröva venezianarna deras välde. Hade han icke ökat
Kyrkans makt och icke infört spanjoren i Italien, så
hade det varit välbetänkt och nödvändigt att störta
venezianarna. Men när han nu en gång handlat, som
han gjort, borde han aldrig ha samtyckt till Venedigs
undergång. Ty så länge venezianarna voro starka,
höllo de andra borta från det Lombardiska företaget:
varken att de tillåtit andra blanda sig i leken, om de
icke själva blivit herrar på platsen, ej heller hade andra
tagit landet från Frankrike för att giva det åt Venedig.
Och icke heller hade de mod att stöta sig med båda.
Om nu någon säger: kung Ludvig avstod Romagnan
för att undgå ett krig, så svarar jag med vad jag förut
sagt: nämligen att man icke bör undvika krig genom
att tåligt finna sig i någonting ofördelaktigt, ty kriget
undflyr du icke utan uppskjuter det endast till din
egen skada. Och om andra åberopa konungens löfte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
