Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Om furstendömen av blandad typ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att i gengäld för sltorisköpoökälslaneen och kar¬
dinalshatten åt Rouen? hjälpa påven i detta företag, så
hänvisar jag till vad jag härnedan kommer att säga
angående furstars löften och hur de böra hållas.?
Konung Ludvig har alltså förlorat Lombardiet, ’
emedan han icke iakttagit de regler, som andra iakt¬
tagit när de velat erövra och behålla en Stat. Och det
är icke något under utan lätt förklarligt och vanligt.
Härom talade jag med Rouen i Nantes, då Valen¬
tinois, påven Alexanders son och i dagligt tal kallad
Cesare Borgia, besatte Romagnan. Kardinal Rouen sade !
mig nämligen, att italienarna icke förstodo sig på krig,
varpå jag svarade, att fransmännen icke förstodo sig
på politik. Ty om de förstodo sig på den saken, skulle
de aldrig låta Kyrkan komma till sådan makt. Och
erfarenheten visar, att orsaken till Kyrkans och Spa¬
niens makt i Italien har varit Frankrike, och Frank¬
rikes nederlag har åstadkommits genom dessa. Därav
kan man draga en allmän slutsats, som sällan eller
aldrig skall visa sig oriktig: Den, som är orsak till
en annans makt, går själv under. Ty han har kunnat
göra mäktig endast genom sin slughet eller genom sin
kraft, och båda dessa saker förefalla den misstänkta,
Som SÅN kommit till makten.
1 Ludvig önskade Skede för att kunna gifta sig med
Carl VIII:s änka, arvinge till Bretagne.
2 Ludvigs förste minister George d’Amboise, ärkebiskop
av Rouen, död 1510.
3 Adertonde kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
