Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Varför Dareios’ rike, erövrat av Alexander, efter dennes död icke gjorde uppror mot hans efterträdare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FJÄRDE KAPITLET.
VARFÖR DAREIOS’ RIKE, ERÖVRAT AV ALEXANDER, EFTER
DENNES DÖD ICKE GJORDE UPPROR MOT HANS
EFTERTRÄDARE.
Med tanke på ovannämnda svårigheter skulle någon
kunna förundra sig över, att Alexander inom loppet av
några få år blev herre över Asien. Och då Alexander
dog kort efter erövringen, kunde det väl tyckas antag¬
ligt, att riket skulle göra uppror mot hans efterträdare :
icke desto mindre bibehöllo dessa makten och hade
icke andra svårigheter än dem, som deras egen äre¬
lystnad. förorsakade.
Härpå svarar jag: alla kända furstendömen styras
efter två olika metoder. Antingen av en furste och hans
tjänare, vilka som ministrar tillsatta av hans nåd och
makt hjälpa honom att styra. Eller ock av en furste
och av småfurstar, vilka innehava denna rang på grund
av ärvtlig rätt och ej av furstens nåd. Dessa små¬
furstar hava egna stater och undersåtar, som hylla sig
till dem och erkänna dem som sina herrar. I de
Stater, som styras av fursten och hans tjänare, äger
denne större auktoritet, emedan det i det landet icke
finns annan överhet än han, och lyder man andra, så
är det i deras egenskap av furstens ministrar och
tjänare, medan man för deras personer icke hyser
någon särskild tillgivenhet. Exempel på dessa båda
olika slags styrelser äro i våra dagar Turken och
konungen av Frankrike. Hela den turkiska monarkin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
