Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Om hjälptrupper, egna trupper och trupper av blandad typ - 14. Vad som åligger fursten i fråga om krigsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
e 119 ock
om man betänker vad jag redan därom anfört.
Eller kan man taga i betraktande de anordningar,
som Alexander den stores far, Filip och många andra
furstar och republiker vidtagit. För vilka anordningar
jag har det allra största förtroende.
FJORTONDE KAPITLET.
VAD SOM ÅLIGGER FURSTEN I FRÅGA OM KRIGSVÄSENDET.
En furste bör ej sysselsätta sig med annat, ej tänka
på annat, ej vinnlägga sig om annat än kriget, dess
lagar och väsende; krigskonsten är den enda konst
som anstår en befälhavare, och den äger så mäktiga
egenskaper, att den ej blott skyddar dem, som äro
födda furstar, utan även mången gång låter den en¬
skilde mannen stiga till furstevärdighet. De furstar
å andra sidan, som föredragit livets ljusare sidor fram¬
för kriget, har man snart sett förlora sina välden.
Att förakta krigskonsten skall omedelbart bliva anled¬
ning till ditt fall, men är du mästare däri, går det dig
väl. Krigaren Francesco Sforza var privatman och
blev hertig av Milano; hans söner hertigarna ville
undfly krigets besvär och faror och tvingades där¬
igenom att åter bliva privatmän. Bland annat ont,
som ett alltför fredligt sinnelag kommer att bereda
dig, är också det att bliva föraktad, en skam, vilken
fursten bör undfly, som jag längre fram skall visa.
Det kan ej finnas någon jämlikhet mellan en be¬
väpnad och en obeväpnad, och man kan svårligen
tänka sig, att en beväpnad skulle vilja lyda en obe¬
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
