Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. I vad mån fursten bör hålla sina löften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så 134 : a
lyckans växlingar; eller som jag redan sagt: han skall
vara rättskaffens så länge kan kan, men blir det
nödvändigt, bör han ock veta att slå in på brottets
väg.
Ur furstens mun bör aldrig gå ett ord, som ej
är fyllt av de fem ovannämnda goda egenskaperna;
den som ser och hör honom måste få ett intryck av
idel mildhet, idel trofasthet, idel humanitet, idel guds¬
fruktan. Detta är desto nödvändigare, som män¬
niskorna mera döma efter ögonens vittnesbörd än
efter handens; se göra alla, men verkligen undersöka
gör endast ett fåtal. Alla se, vad du tyckes vara; få
veta, vad du verkligen är. Och dessa få våga ej
motsäga de många, som just i furstens höga värdig¬
het finner ett försvar mot belackare. Alla människor,
isynnerhet fursten, som ju ej har någon domare över
sig, bedömas efter det resultat, till vilket de lyckas
komma. Om således fursten kan hålla sig själv och
sitt rike vid makt, så skola medlen därtill alltid anses
goda och prisvärda, ty den stora hopen går blott efter
sken och framgång. Och hopen — det är hela värl¬
den; de få kloka äga någon betydelse endast, när
hopen icke längre vet, vart den skall vända sig¬
Det finns i våra dagar en furste — hans namn kan
lämpligast vara osagt — som aldrig predikar annat än
fred och trohet, men som i själva verket är fiende
till allt, vad fred och trohet heter. Hade han bekymrat
sig om fred och trohet, så hade fred och trohet
mer än en gång berövat honom både makt och an”
seende.!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>