Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Furst Nechljudof - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mina grannar härintill har inte heller bröd. Löken
har i år alldeles slagit fel. För lite sen ville vi
skicka efter hos Mihail, trädgårdsmästaren, men han
tar en groschen för knippan, och sådana som vi har
ju intet att köpa för. Sedan i påskas har vi inte
varit i kyrkan, vi har inte ens pengar att köpa ett
litet ljus åt Nikolaj.
Nechljudof hade redan för länge sedan lärt
känna det djup av fattigdom, i vilket hans bönder
befunno sig. Han hade icke lärt känna det på ryktets
väg och genom andras skildringar, utan han hade
sett det i verkligheten. Men denna verklighet var
till den grad oförenlig med hela hans uppfostran,
tänkesätt och läggning, att han alltid mot sin vilja
glömde det sanna förhållandet och varje gång, då
han såsom nu på ett levande och påtagligt sätt
påmindes därom, blev outhärdligt sorgsen och tung
om hjärtat, som om han plågades av minnet av en
förbrytelse, som han begått och icke mer kunde
sona.
— Varför äro ni så fattiga? frågade han och
yppade därmed ofrivilligt, vad han tänkte.
— Hur skulle vi kunna vara annat, far lille, ers
nåd? Jorden vår är sådan: Lerig och backig. Och
så har vi tydligen förtörnat Gud; ända sedan
kolerans dagar växer det inte någon säd mer. Ängar
och marker har förminskats, man har övertagit
somligt för odling, och annat har man lagt till
herrgårdsängarna. Jag är ensam och gammal... Det skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
