Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Furst Nechljudof - 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ännu en suck, ett vrål och en högljudd gäspning
kommo som svar på godsägarens tillrop.
— Nå, var är du?
På ugnen rörde det sig långsamt. Skörten på en
gammal fårpäls blevo synliga. En stor fot i en
sönderriven bastsko sänkte sig ned, därefter kom en
andra. Och slutligen visade sig Davidka Bjelys
hela gestalt. Slött och missnöjt satt han på ugnen
och gnuggade sig med sina stora nävar i ögonen.
Långsamt böjde han fram huvudet, gäspade och
tittade sig omkring i stugan. Då han fick syn på sin
herre, raskade han sig något mer än förut, men det
gick ändå så söligt, att Nechljudof tre gånger hann
gå fram och tillbaka mellan pölen och vävstolen,
innan Davidka ännu hunnit ner.
Davidka Bjely[1] var verkligen vit: både hans hår,
hans kropp och hans ansikte voro ovanligt vita.
Han var storväxt och mycket tjock, men tjock så
som bönderna äro det, d. v. s. icke över magen utan
över hela kroppen. Hans fetma var emellertid lös
och osund. Hans ganska vackra ansikte med
ljusblå, lugna ögon och brett, yvigt skägg bar en prägel
av sjuklighet. Han var varken solbränd eller det
ringaste röd om kinderna. Hans ansikte hade en
blek, gul färg med lätta lilafärgade skuggor under
ögonen, och det såg ut att vara alldeles fläskigt och
svullet. Hans händer voro uppsvällda och gula som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
