Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Furst Nechljudof - 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
plötsligt jämra sig och närmade sig sonen, svängande
armarna och hotfullt gestikulerande. Du, din glatta,
nedriga käft... Gud förlåte mig!... Hon vände
sig föraktligt och samtidigt förtvivlat från honom,
spottade och vände sig åter emot sin herre och
fortsatte att med samma livlighet och med tårar i
ögonen fäkta med armarna. — Jag är alltid ensam,
välgörare. Min gubbe är sjuk, och jag har ingen nytta
av honom, utan jag måste göra allting alldeles
ensam. En sten — och han spricker. Det vore lättare
att få dö. Det skulle komma på ett ut. Han har
ändå pinat ihjäl mig, den där skurken: O, du vår
far, jag har inga krafter mer. Min svärdotter
arbetade ihjäl sig. Det kommer att gå med mig
likadant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
