Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Furst Nechljudof - 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omkring ensam utan några som helst tankar, lidande
av ett känsloöverflöd, för vilket han icke kunde
finna något uttryck. Än visade honom hans unga
fantasi med det obekantas hela tjusning den
vällustiga bilden av en kvinna, och det tycktes honom,
att detta var hans outtalade önskan. Men en annan,
högre känsla sade: ”Nej, detta är det icke!” och
tvang honom att söka något annat. Än tycktes det
honom, som om hans oerfarna, eldiga sinne, som
lyfte sig allt högre och högre upp i det abstraktas
sfärer, yppade tillvarons lagar, och med stolt
njutning dröjde han vid dessa tankar. Men på nytt
sade den högre känslan: ”Nej, detta är det icke!”
Och på nytt tvang den honom att söka och oroa sig.
Han lade sig på rygg under ett träd och började
betrakta de genomskinliga morgonmolnen, som
seglade fram över honom på den djupa, oändliga
himlen, och han låg så fullständigt utan tankar och
önskningar, som man brukar vara efter en ansträngande
verksamhet. Plötsligt, utan någon anledning, fick
han tårar i ögonen och från något håll, Gud vete
vilket, kom en ljus tanke och uppfyllde hela hans
själ, och med välbehag grep han fatt den; — det
var tanken, att kärleken och det goda äro sanningen
och lyckan, den enda sanningen och den enda
möjliga lyckan här i världen. Den högre känslan sade
icke längre: ”Detta är det icke!”
Han reste sig och började pröva riktigheten av
denna tanke. ”Så är det, så är det!” sade han för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
