Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kosackerna - XV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Du hör örnungarnas skri, tupparnas galande och
gässens kacklande från byn. När gässen tystna, är det
midnatt, och allt det där känner jag till. Så hör
man långt borta ett bösskott och undrar, vem det
var, som sköt. Är det kanske en kosack, vilken
liksom jag ligger på lur, som fällt ett vilt djur, eller
har han blott sårat det?... Då skall det i raseri
komma ned till vassen för att skölja bort blodet från
sitt sår. Sådant tycker jag inte om, det är
avskyvärt! Varför skall man såra ett djur? Ett sådant
dumhuvud! Eller också undrar man, om möjligen
en abrek har dödat någon dum kosack. Allt det där
flyger genom ens hjärna.
”En gång satt jag vid stranden och såg en vagga
komma flytande, en hel vagga. Endast vid kanten
var den lite sönderbruten. Det gav mig andra
tankar. Vems var vaggan? Tydligen, tänkte jag, ha
några soldater överfallit en aul, en by, tagit
tschet-schenserflickorna till fånga, och så har en fördömd
sate dödat barnet genom att gripa det vid fötterna
och slå dess huvud mot väggen. Eller göra de inte
så kanske? Ack, de människorna ha intet hjärta.
När man kommer på sådana tankar, blir sinnet tungt.
Det står för mig, huru de kastat ut vaggan i floden,
jagat bort hustrun och satt eld på huset. Då tog
dschigiten sitt gevär och kom över till oss för att
plundra oss. Ja, så tänker man, när man ligger där
på lur. Men så! Lyssnande hör du, huru en skock
bryter sig genom småskogen och kommer alldeles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
