Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kosackerna - XXIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
XXIV.
Klockan var fem på morgonen. Ute på trappan
▼ar Wanjuschka sysselsatt med att blåsa upp elden
under samovaren varvid han använde ett stövelskaft
som blåsbälg. Olenin hade redan ridit till Terek för
att bada. Han hade nyligen hittat på det nöjet att
bada hästen i floden. Värdinnan var i
mjölkkammaren, och från skorstenen steg en tjock, svart rök
upp. Flickan var i ladan och mjölkade buffelkon.
”Vill du stå still, ditt dumma djur”, hördes
där-bortifrån hennes otåliga stämma. Utifrån gatan
hörde man en häst komma i raskt trav; Olenin kom
fram till porten, ridande på sin vackra, mörkgrå
häst, som glänste av fuktighet. Marjankas täcka
huvud, omlindat med en röd halsduk, tittade ut ur
ladan, men försvann strax igen. Olenin bar en skjorta
av rött, turkiskt siden, en vit tscherkessjacka och en
hög mössa. Han satt litet tillgjort på hästryggen,
bar bössan över axeln, och böjde sig fram för att
öppna porten. Hans hår var vått, och hans ansikte
strålade av ungdom och hälsa. Han tyckte, att han
såg bra ut och skickade sig väl och liknade en
krigare. Men däri bedrog han sig. En erfaren
kauka-sier kunde vid första ögonkastet se, att han var en
soldat. Då han fick se Marjanka, sträckte han på
sig, kastade upp grinden, grep tag i tygeln, svängde
med piskan och red stolt in på gården.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
