Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kosackerna - XLII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
”Hur är det med Lukaschka, kan han komma att
leva?” frågade Olenin.
”Gud vet! Man har nu skickat efter en läkare.”
”Varifrån hämtar man honom? Från Grosnoja?”
”Nej, far lille, om jag vore tsar, hade jag för
länge se’n låtit hänga alla ryska doktorer. De
kunna bara skära. På kosacken Baklaschow ha de
skurit av benet. Sådana dumhuvud! Vad duger han
nu till? Nej, far lille, i bergen finns det riktiga
doktorer. Under ett fälttåg blev min vän Girtschik
sårad i bröstet, och edra doktorer gåvo honom
förlorad, men Saib kom från bergen och botade honom.
Han känner till örterna, han!”
”Sådant dumt prat”, sade Olenin. ”Jag skall
hellre skicka hit en doktor från staben.”
”Dumheter! Sådana dårar! Jag skall skicka hit
en doktor!” härmade han Olenin. ”Ja, om edra
förstode sig på läkekonsten, då ginge kosacker och
tschetschener till dem. Men edra officerare, ja, till
och med själva översten hämta doktorer från
bergen. Hos er är allting lögn, lögn!”
Olenin svarade icke. Han var fullt på det klara
med, att allt i den värld, som han lämnat och till
vilken han nu återvände, var falskt.
”Hur var det med Lukaschka? Har du varit hos
honom?” frågade han.
”Han ligger som en död, varken äter eller
dricker. Bara brännvin vill den goda själen ha. Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
