- Project Runeberg -  Minnen / Del 1. 1833-1861 /
27

(1911-1913) [MARC] Author: Fritz von Dardel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vi dansade sedan vid tonerna af ett positiv, endast svagdricka
och smörgåsar serverades, men damerna voro vackra och glada,
särskildt en ung sextonårig norska, Jana Falbe.

Morbror och moster brukade tillbringa sommaren på sin
egendom Casimirsborg i Småland, och som jag under kurstiden var
tjänstledig från
rege-mentsöfningarna, begagnade jag mig nu af
min frihet och njöt däraf
i fulla drag. Sent en
afton, sedan jag
supe-rat med några vänner
på källaren Svensson,
träffade jag där en
löjtnant Leijonflycht vid
Svea garde, som var
ordonnansofficer hos
kungen. Han kom,
sade han, för att äta
en bit före sin afresa till norska gränsen, dit han nu skulle begifva sig i
hofekipage för att undersöka, om de kungliga vagnarna i fall af
behof skulle kunna taga sig fram öfverallt i obygderna. »Mina
vagnslådor», sade han, »äro proppade med mat och vinflaskor, min
pung full med guld, det fattas mig nu endast en treflig reskamrat. >
— »Är ni nöjd med mig som sällskap?» frågade jag. »Alltför
gärna », återtog han, »men då skall ni vara färdig om två timmar.
Klockan var då 3 på morgonen. jJag skall vara hos er kl. 5»,
utropade jag, sprang hem, packade ner det nödvändigaste i en
nattsäck och återvände till Leijonflycht, som redan satt i vagnen.
Det bör tilläggas, att jag ej hunnit underrätta någon människa
om min resa. Den i hoflivré klädde kusken smällde nu med
piskan, och vi foro i väg. Min reskamrat var en man med stora
militära kunskaper men för öfrigt ett själfkärt original, som höll på
att förslösa sin förmögenhet för att få paradera med sin sångröst,
som han själf ansåg vara af prima slag. Hvar vecka brukade han

LEIJONFLYCHT.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:34:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fvdminnen/1/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free