Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
redogöra för sitt lifs historia, sina första kärleksäfventyr, sin
politiska trosbekännelse m. m. På alla dessa frågor måste han svara
så spirituellt som möjligt med risk att annars sjunka i de
blif-vande kamraternas omdöme. Jag var lyckligtvis förberedd härpå
genom en f. d. elev Carle Girardet, barndomsvän till mig, och
visste fördenskull, att om man visade humör eller uppträdde för
morskt, man gifvet skulle misslyckas att vinna målarelevernas
sympatier och kanske till och med utsätta sig för handgripligheter såsom
att fastbunden vid en stege föras rundt Place St. Michel utanför
ateliern. Jag besvarade frågorna på följande sätt. »Född i
Lappland af fattiga föräldrar och sedan anförtrodd åt en hederlig man,
som handlade med renhudar, har jag så småningom i dennes
sällskap civiliserats. Min första kärlek var en färghandlares dotter,
och mina åsikter i politik äro, att om styrelsen ej gynnar de fria
konsterna, så duger den ingenting till.» Jag fick sedan lof att
sjunga en visa, och jag valde »Hvila vid denna källa» af Bellman.
Jag dolde naturligtvis för kamraterna, att jag var gardesofficer.
Efter receptionen måste den nykomne bjuda på kalas, hvilket
kanske var det viktigaste af alltsammans. Åtföljd af två vägvisare
fick jag gå ut att proviantera. Vi återkommo efter en stund,
bärande en stor korg, som innehöll charkuterivaror, bröd, ost, glas
och tallrikar. En kypare, som följde efter, bar 12 buteljer vin
och konjak. Allt detta dukades fram på modellens bord, och
de 40 målareeleverna gjorde all heder åt festen, hvilken
afsluta-des med en jättestor brylå. Jag underrättades äfven nu om, att
jag dagligen, ända till dess en ny elev antogs, hade att tända
kaminen och uträtta ärenden åt de äldre kamraterna.
Cogniet, »mästaren», som han kallades, besökte sin atelier
blott en gång i veckan. Han hade ett ädelt, distingeradt yttre med
ett vackert, om godhet vittnande ansikte. Man hyste stor respekt
för honom, på samma gång som man äfven höll af honom. Då han
befann sig i ateliern, var där så tyst, att alla kunde uppfatta hans
halfhögt uttalade anmärkningar. Han stannade ett ögonblick
framför hvar och en och rättade utan att gå i detalj samt sällan med
handen. Modellen fick stå naken en vecka i sträck i samma ställ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
