Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genast ned, och det blef stor omfamning och sedan gemensam
festmåltid, då vi fingo smaka nationaldrycken »cidre» samt en rätt,
lagad på inälfvor och som kallades »tripes å la mode de Caen».
Vi fortsatte sedan vår vandring under sång, skämt och glada
samspråk; ritöfningarna blefvo dock mer och mer sällsynta. Omsider
ankommo vi till Le Havre, där vi festade en dag tillsammans med
min bror, som nyligen fått anställning på ett grosshandlarkontor.
Han såg dock just ej ut att trifvas i sitt nya yrke men tycktes
hafva mycket nöje af vårt glada sällskap. Mayot var också typen
för den glade Paris-gaminen. Vårt slutmål var den lilla kuststaden
Etretat, där vi tillbragte ett par tre dagar under flitigt ritande;
nätterna lågo vi under en upp och nedvänd båt. Här fanns
verkligen något att afteckna, förut på resan hade det endast varit
några gamla kyrkor, som synts oss intressanta. Provinsen är mer
bördig än pittoresk. Som nu kassan började taga slut, återvände
jag till Paris i diligens, helt nöjd med min i allo lyckade färd.
Jag flyttade nu för att komma närmare ateliern min bostad
till Rue St. Germain, intog mina middagar i en närbelägen
restau-rant för 25 sous om dagen samt tillbragte kvällarna på kaféerna
eller studentbalerna och gick ej öfver Seinen oftare än på söndagen,
med ett ord förde »Quartier latin»-lif. En dag fick jag besök af
grefve Löwenhielms sekreterare Blom, som bad mig infinna mig
på ministerhotellet. Anländ dit, mottogs jag af grefven, som
frågade mig, om jag önskade blifva presenterad för den franske
konungen och hans familj. Det skulle just blifva stor mottagning på
slottet, och ministern ville gärna hafva flera svenskar i sitt följe.
»Mycket gärna», blef mitt svar, »men jag har ej min uniform med
mig.» »Gör ingenting, skaffa dig1 blott en värja och en hatt
med svenska kokarden, och allt är klart.» Jag uppsökte nu en
kostymaffär och lyckades förskaffa mig hvad som behöfdes men
fick ej, som jag önskat, en blå frack, som passade, utan måste
nöja mig med en grön guldbroderad dito; jag lät härjämte sätta
1 Författarens morfar grefve Adolf Lewenhaupt hade i sitt första barnlösa gifte äktat Sofia
v. Fersen, en syster till grefve Löwenhielms mor, hvarigenom ett slags skyldskapsförhållande
uppstått mellan de två familjerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
