Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Studier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
I
II
lärarna lägga den mera primära delen däraf, medan
den högre, egentligen vetenskapliga skulle skötas af
professorerna, och han tillfogar, att dessas föreläsningar
icke i främsta rummet skulle vara till gagn för de stu-
derande, utan för professorerna själfva, nämligen genom
att tvinga dem att följa med i sina vetenskaper.
Otvifvelaktigt hade den idealistiska strömning, som
från slutet af 1700-talet genomträngde främst universi-
teten, gifvit lyftning åt ej blott de filosofiska studierna,
utan de humanistiska öfver hufvud. De fingo en mer
vetenskaplig prägel, och föreläsningarna, som förut ofta
varit mycket elementära —
propedeutiska skulle vi säga —
lades på ett högre plan. Men däraf blef följden, att den
egentliga undervisningen försummades; »katederföreläsnin-
gen» är just ingen god form för denna. Studenterna
märkte nog, att de icke hade något gagn af att sitta och
höra på någon lärd specialitet. Man gick som Glunten
på föreläsningar för att skaffa sig godt anseende hos
professorn —
och somnade.
Studenterna, åtminstone de i den humanistiska sek-
tionen, blefvo sålunda lämnade utan ledning, och detta
förhållande fortfor i själfva verket ända ned till 1870-
talet, i somliga ämnen t. o. m. ännu längre. Det är lätt att
förstå, att en sådan ordning skulle bidraga till att skapa
öfverliggare. Man fick taga sig fram på egen hand,studierna
blefvo ibland kanske grundliga nog, men
planlösa, i alla
händelser icke anlagda på att snabbt föra till examen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>