Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Studier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
Någon orsak till brådska fanns just ej heller, kon-
kurrensen var icke synnerligen skarp; ett ämbete stod
alltid att få, t. o. m. för den, som
aldrig blifvit färdig
med examen, och därför kunde man utan alltför stora
betänkligheter lefva på det, som i alla fall tillhörde stu-
denten, nämligen »framtiden». Utan att störas af några
yttre band kunde han dag efter dag ägna sig åt
studentlifvet i ordets vanliga mening för att så, då det
gällde, på egen hand eller genom enskilda lektioner slå
i sig tentamenskursen på minsta möjliga tid.
Studiernas art bestämdes alljämt af den tradition,
som den föregående perioden bildat. Särskildt i Upp-
sala satt, som vi hört, filosofien i högsätet, och det ej
blott inom de humanistiska vetenskaperna; som bekant
tryckte Hwasser med sitt stora inflytande äfven på me-
dicinen den romantiska naturfilosofiens prägel. Ofver
hufvud
ingjutit
hade den moderna specialiseringen ännu icke
sin anda i studierna; det var mera allmän
bildning än fackkunskaper studenten skulle förvärfva.*
I ett tal, hållet 1847 inom Uppsala studentförening af
en utaf dess upphofsmän, sedermera biskop H. Rund-
gren, heter det: »Den sanna
bildningen är anda och
lif, som
tränger till väsendet af tingen och söker att
begripa mänsklighetens och dess högsta intressen och
lär sig att förstå den utveckling, som genomgår världs-
historien ... Och hvar skall denna bildning sökas? Hvar,
om
ej vid det lärdomssäte, som kallas universitet, eme-
dan dess princip utesluter hvarje ensidighet.»**
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>