Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Hvardagslif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
lät konsistoriet i Uppsala en
uppmaning utgå till kura-
torerna att medverka till den öfliga cigarrökningens
hämmande på allmänna platser. Ännu 1851 var för-
budet i kraft i Uppsala som i flera andra städer, men
effektivt hade det knappast någonsin varit. Tillförord-
nade borgmästare Haeger försökte visserligen hålla efter
studenterna, men utan vidare framgång. På hösten
1842 mötte en då bekant och populär sörmlänning C.
A. Löfvenius* i Odinslund borgmästaren, hvilken upp-
manade honom att släcka sin brinnande cigarr. »Däraf
uppstod gräl,» berättade Löfvenius. »Jag chikanerade
borgmästaren betydligt för det slappa sätt, på hvilket
han sörjde för folks säkerhet på gatorna.** Grälet fort-
sattes af mig och poeten Nybom ... Vi voro uppkallade
i rektorsförhör, och man
förespådde mig icke mindre
än fästning; men vi försvarade oss tappert inför rector
magnificus, gubben Wahlenberg, med den slutliga effekt,
att saken aflopp utan någon slags påföljd.» —
Ofver
hufvud kunde borgmästarens tjänstenit inte påräkna
erkännande från de akademiska myndigheterna. Då han
kort därpå anmält ett par studenter, som fört oväsen
på gatan och förklarade sig icke ämna lyda någon
kallelse från borgmästaren eller magistraten, och begärt,
att dessa måtte få en
tjänlig erinran, förklarade kon-
sistoriet, att det icke »trodde någon sådan anledning
vore för handen, i följd hvaraf den Akademiska Styrelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>