Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Den nya andan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■
185
bildning, skulle fortfara att med förakt bemöta de mindre
bildade, ty allt sådant förakt hindrar utvecklingen af
en sann samhällsanda. Oändligt skulle de arbetande
klasserna lyftas till själfständighet och förädling, om
hvad man kallar bättre folk’ skickade sina söner i
lära, i stället för att med en
högfärd, som är högst
illiberal, truga dem till en lärdom med hvilken det sällan
blifver rätt bevändt, om
ej anlagen äro af desto ädlare
art. Man måste likväl bekänna, att i följd af den
stigande hyfsningen, den råhet som för några och trettio
år sedan rådde vid våra universiteter, allt mer och mer
börjat försvinna. Det anses numera för oerhördt om
studerade ynglingar öfva våld och förföljelse mot de
icke studerade.»
Söka vi efter detta fastställa de element, som bil-
dade den nya andan, eller de orsaker, som voro de
verksamma i rörelsen, hänvisas vi först till den riktning,
som
gifvit perioden dess gångbara namn, liberalismen.
Dess slagord emancipation och association framfördes
under agitationen för att i Uppsala skapa en allmän
studentförening. Den visar sig allmännast uti derf
oppositionella ton, som nu anslogs, och som icke längre
ville tåla det traditionella förmynderskapet; man
gjorde
anspråk på att få ha sin egen mening om saker och
ting oberoende af hvad förmän och fäder tyckte. Man
andades friare, ungdomen tordes ge sig hän ej blott i
ord och sång, utan också i handling åt någon stämning,
någon idé, vare sig denna nu var af praktisk eller
teoretisk art. Denna anda röjes t. ex. i de ord hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
