Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Den nya andan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
med tidningen Thorgny, den uppsalienska student-
oppositionens organ, hälsade regentskiftet: »Konung
Carl XIV Johan är död, och morgonrodnaden för en
-
skönare dag har uppgått.»
Den rent politiska sidan af liberalismen var icke
den viktigaste. Söka vi efter en beteckning för den
Hagberg-Malmströmska kretsens ståndpunkt i detta hän-
seende, begagna vi kanske bäst det moderna namnet:
unghöger. Men öfver hufvud var intresset där icke
riktadt åt detta håll; jag skulle tro att de något aristo-
kratiskt blickade ned på striderna i Stockholm, i riksdag
och i press. Tillhörde de också ett nytt släktled, så hade
dock mycket af den gamla Uppsalatraditionen gått dem
i blodet.
Skillnaden mellan 1810 och 1840 var egentligen den,
att idéer, hvilka då kastats fram såsom uppenbarelser för
de utvalda, nu hunnit bli saker, som litet hvar af de
bildade räknade som sin tillhörighet. Men gifvetvis
hade dessa tankar med denna utbredning också för-
ändradt karaktär, mistat den mystiska och paradoxala
förnämligheten och blifvit mer påtagliga. Detta gäller
icke minst om den idé hvaraf Bergmans ofvan anförda
lyriska utbrott kan sägas vara en specialtillämpning
och skandinavismen det vidast skönjbara uttrycket.
Den romantiska förkunnelsen om folkanden, dess makt
och dess kraf, hade tagit konkret gestalt i Walter
Scotts berättelser; så hade den gamla statskänslan eller
patriotismen ombildats till nationalism, till en af histo-
riskt sinne och af känsla för torfva och hem och släkt
fostrad ny samhörighetskänsla, hembygds- och fädernes-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>