Fyrväplingen. Vers och prosa / 107 (1855) Author: Fredrika Bremer, Thekla Knös, Louise Müller, Daniel Andreas Joakim Müller Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Jag fången är         I mörkret här.         Min dag är lång;         Men ljufva sång,         Blif i mitt bröst         Till tröst.         O glada hopp!         Snart låtes opp         Mitt fängsel — snar         Och fri jag far         Mot ljushlå höjd         Med fröjd.” Så hon sjunger, och den fångne fågeln Ovittrar sorgsen, lyssnande till ljuden, Snart han sjunger några brutna toner, Återklang af Ainas melodi. Anar han, att hon är honom nära, Fast han icke ser sin vårdarinna? Tonerna, som ljufva strålar, tränga I hans natt och trösta. Lik ett eko, Nu han svarar dessa milda ljud, Dag från dag mer klart och mera tydligt, Tills han lärt sig hela Ainas visa. Men då drar hon slöjan bort från buren, Visar sångarn verlden, lius och herrlig;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>