Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
Emedlertid behöfves, för att motstå vårt torglifs väder och vantrefnad icke blott en bergfast själ
utan äfven en jernhelsa. Månglerskorna ha vanligen
intetdera.
De, som under dagens lopp först försvinna från
torget äro, näst mjölkflickorna, fiskmånglerskorna;
sedan potatis-familjerna, så grönsakerna, så köttbor
den. Några kött- och grönsaksbord stå dock qvar
tills mot aftonen. Längst stadna de månglerskor som
sälja frukt och bröd. På eftermiddagen komma kar
lar med qvastar som bortsopa, och stora skockar af
sparfvar, som hålla kalas på öfverlefvorna af mark
naden. En och annan hund roar sig att jaga det
vingade vildbrådet, och der han ser en flock störtar
han in på den med en gruflig ansats; men den fly
ger upp i ett huj, och han slår flat och ser sig om,
tills han får se en ny flock som han störtar in på
med samma fart, och som gör som den förra. Tor
get blir allt tommare, allt ödsligare; der vandrar en
blind spelman med sin fiol, ledd af en pojke, för att
spela utanför någon krog; qvastarne och sparfvarne
äro slutligen herrar öfver platsen; endast om lör—
dagsaftnarne dröja månglerskorna med sina bord in
till sent på aftonen och man ser deras små lyktor
glimma i mörkret öfver torget.
Om söndagarne är der tomt på folk, men sparf
varne infinna sig i tusental och hålla den muntra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
