Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inledning.
Rådet under medeltiden.
For riksrådets uppkomst kan ej något visst åratal
nämnas, ej heller någon särskild lagstiftningsåtgärd. I
urkunder från konung Erik Erikssons tid, emot medlet af
1200-talet, förekommer benämningen "consiliarius" och
synes utmärka personer som hade till uppgift att vara
konungens rådgifvare i rikets styrelse. Sannolikt berodde
det ännu på tillfälliga och personliga forhållanden, om
sådana rådgifvare utsågos. Ovisst är, huruvida på Birger
Jarls och Waldemars tid rådsherrar förekommit. Men fore
detta sekels slut framstår rådet redan såsom en bestämd
institution. I åtskilliga handlingar från 1280- och
1290-talen omtalas "vårt råd", "consilium nostrum", "consiliarii
nostri" på det sätt, att ej annat än en bestående officiel
myndighet dermed kan menas *). Äfven i den 1296
stad-fastade Uplandslagen ingå stadganden som hänföra sig till
rådet2), ehuru om dess sammansättning och uppgift inga
foreskrifter ännu i denna eller öfriga landskapslagar
meddelas 3).
i) I Skenninge stadga af 1285 heter det t. ex. i fråga om storleken
af det följe, hvarmed man fick komma till konungens samtal, att
biskoparne vfingo resa med 30 hästar, hvarje annan af rådet med 12. Svenskt
Diplomatarium I p. 813.
*) Manhaelghis B. XV och XX, Kiöpmalae B. IX.
s) Angående rådets uppkomst se Reuterdahl, Svenska kyrkans
historia II: 1 p. 56 f. II. 2 p. 242 ff., O. Wingqvist, Om svenska
representationen i äldre tider p. 17—19, och isynnerhet Oscar Alin, Bidrag till
Svenska Rådets historia under medeltiden I (i Upsala Univers. årsskrift 1872).
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
