Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
verlemna konungaval och beskattning. Att söka i den nya
lagen få dessa odalmännens häfdvunna rättigheter
inskränkta, torde icke ens kunnat ifrågasättas. För att dock
befasta sin makt äfven mot folket, påfann man då utvägen
att bringa dess uppfyllande af sina undersåtliga
skyldigheter under rådets öfvervakande. Så erhöll stadgandet
karakteren af ett pactum mellan konung och råd: konungen
accepterade rådets kontroll emot dess förbindelse att hålla
allmogen till tro och lydnad; hvartill sedan lades rådets
löfte att äfven sjelf hålla sina förpligtelser — ett tillägg
som förefaller nog eget såsom tredje länk i rådets
funktioner såsom kontrollerande myndighet.
Denna sin omfattande uppgift egde rådet fullgöra
"med all sin makt". Man stannar lätt i tvekan om den
rätta betydelsen af detta uttryck. Anser man det betyda:
så långt i dess förmåga stod, så uteslutes derigenom dock
icke tanken, att äfven materiella krafter finge i
förekommande fall anlitas. I sjelfva verket torde man ej träda
tidens rättsbegrepp för när, om man uppfattar de anförda
orden såsom förbehållande rådet utvägen att i nödfall skrida
till väpnad exekution, det vare sig sedan för att skydda
konungen mot uppror eller kufva motstånd mot hans lagliga
påbud, eller ock för att värna folket emot olofliga tilltag
från monarkens sida. Ar 1347 var man ej ännu så långt
från den tid, då folket i lag tillerkänts rätt att afsätta en
ovärdig konung 10). I mon af landskapsförfattningens
öfvergång till den enhetliga staten försvårades den förra
omedelbarheten i forhållandet emellan konungen och allmogen.
Denna förlorade all närmare inblick i riksstyrelsens gång,
och det var derföre en naturlig följd af samhällsutvecklin-
,0) Vestg. lagen Rätlösa B. I. — I Norge hade Frostathingsloven IV—
50—52 fastställt lagliga former for uppror mot en våldsam styrelse. Se
T. H. Ascbehoag, Norges offentlige ret. I p. 130.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
